Här finns en stor gråzon, både för mig och säkert för många fler. Det är ju så lätt att använda andras material med hjälp av nätet, men efter att ha läst och studerat många av de länkar vi fick (dock inte alla, eftersom jag inte fick Legala Handboken att fungera bra, men Kolla Källan har många informativa sidor) inser man att det egentligen inte är så mycket vi får göra utan att fråga upphovsmännen. Allra bäst är naturligtvis att göra hela materialet själv, från början till slut, men det är ju inte alltid det låter sig göras. På nätet kan man hitta bilder från all världens hörn och dessa kan vara goda illustrationer av olika arbetsområden. Tur då att vi fått lära oss om CC-licencierade verk. Intressant var att läsa om avtal med STIM, nu när Lucia strax står för dörren. Har kommunen avtal med STIM, så att firandet i aulan går rätt till? Och julavslutningsprogrammet som elever framför - får detta verkligen filmas och CD-kopior säljas?
Att detta också är ett angeläget område att ta upp med elever är helt självklart. Hur många har egentligen blivit tillfrågade innan bilder de finns med på lagts ut på nätet och taggats? För att inte tala om filmer, filmade i smyg, som lagts ut på Youtube.
Området är enormt stort och det går inte att ta till sig all information och bli allvetare inom upphovsrätt, integritetsskydd och offentlighetslagstiftning på denna lilla kurs. Men det är ju en bit på väg att i alla fall medvetandegöra frågeställningarna och var vi kan hitta vissa av svaren.
DIna tankar skrämmer mig. Vad är mitt privatliv och vem har rättigheterna? Möjligheterna är enorma men riskerna likaså. Blir vi socialare eller asocialare? Trots allt bir man biten av de tekniska möjligheterna när de verkligen fungerar. Jag sitter just nu med en trådlös dator och har för första gången skrivit ett inlägg i enblogg. Är det positivt eller negativt att jag kan dettta och ägnar tid till det? En skogspromenad lockar...
SvaraRadera